Idag åkte jag till stallet tidigt och borstade och pysslade innan vi gav oss ner till paddocken. Testade och gå vägen förbi valackhagen för och se om hon tycker de känns bättre. Andra vägen stannar hon flera gånger innan vi kommer fram och tycker allt är läskigt men idag när vi bytte väg var hon sååå duktig. Att jag inte tänkt på de tidigare är ju dumt av mig då hon verkligen behöver den där positiva känslan när vi ska till paddocken vilket vi fick till idag.
Väl framme så jobbade jag henne lite från marken först men märkte ganska snabbt att hon var på bushumör så ja släppte henne lös.
Fortsatte jobba henne genom att gå bredvid henne och öka och minska farten, stanna och backa, gå över bommar och allt möjligt. Hon följde mig som en hund och då tänkte jag att jag skulle testa nåt. Hon stod ungefär 10 m ifrån mig och då ropade jag på henne och började sen springa så fort jag kunde. Leia pep och skuttade, bockade och sprang racerfort med mig. Tvärnitade när jag stannade och gjorde glädje skutt rakt upp i luften. Haha har aldrig sätt nåt så sött och vi lekte i flera minuter . Flög fram sida vid sida som två överlyckliga barn och jag var helt salig. Sen är de så häftigt hur bra hon lyssnar på mig för de räcker med att jag håller upp handen och säger prroo så stannar hon och kommer fram till mig. De här behövde jag , de här behövde vi och fasen så glad jag är över min lilla envisa häst💖💖
